Saker jag gjort i text

Jag håller på att bli tokig! Det känns som att jag är hemma hela tiden, fastän jag gör saker. Senaste veckan har jag gjort massa roliga grejer men min hjärna fattar inte riktigt. Jag känner fortfarande liksom lite skuld över att jag inte jobbar. Jag känner mig rätt kass av och till. Försöker göra saker för att tiden ska kännas meningsfull men det är skitsvårt. Ibland vill jag inte tillåta mig vara svintrött på kvällen för det känns som att jag inte förtjänat det när jag mest bara sytt och läst hela dan.

Saker jag gjort senaste veckan:

I helgen fick jag min 25 års present av Sara: resa till och övernattning på hotell i Göteborg! Vi hade det toppenfint, trots mina dåliga ben och höfter. Vi åt gott, sov gott, skrattade gott och hade det gott. Tack snälla Saren! Du är bäst!
Jag passade också på att uppvakta Sara som fyllde 25 i måndags men som smitit till Barcelona. Så här firade vi henne:




Andra bra grejer denna vecka har varit att jag fått ordnat tråkuppdrag som försäkringsbolag och sånt där. Jag har haft mormor och gammelfostermoster Kerstin här på fika, jag har varit hos Karin och Märta. Mamma, pappa och Laser har fått besök flera gånger.

Vattengympan! Min sjukgymnast berättade att hon jobbade sin sista vecka. Vi grät. Det är väldigt bekvämt att umgås med andra hormoniga gravida i en bassäng. Någon gråter lite hela tiden, det är normalt. Och så är man i vatten och är blöt så det märks inte jättemycket. Man behöver heller inte förklara sig. Sjukgymnasten grät också lite, hon är inte gravid så för henne var det lite pinsamt.

I går tvingade jag min mamma att köra mig till Gekås. Vi hade köpt för små lakan till Flingans säng, och så behövde jag köpa till nån kudde, ett fårskinn och sånt där. Dagen innan lön är en bra dag, sa jag till mig själv. Tyvärr hade alla sagt det till sig själva så det var dötrångt! Men det gick smidigt eftersom vi inte skulle ha så mycket. Jag klarar inte längre såna miljöer, Flingan får tuppjuck och försöker ta sig ut genom huden, jag får sammandragningar och höfterna totalvägrar lyfta benen framåt. Så nu är det färdighandlat för min del. Allt är ju klart sedan länge, men har man så mycket tid som jag har så hinner man oroa sig över hur få strumpor Flingan har, både en och två gånger per dag.
När vi hade panikstressat hem så åkte jag och Andy direkt till förlossningen för att jag ville föda. Höhö. Nej, vi skulle på visning. Det var kanonfint på både förlossningen och BB! Det byggdes nytt för ett år sedan, det känns så tryggt och skönt att det är så fint och bra att föda i Varberg. ALLA vill föda här! Kronprinsessan hade fött här om hon hade kunnat! Ett par på visningen var från Göteborg, att dom vågar! Jag är rädd att något ska hända oss på vägen till sjukhuset och vi bor två minuter därifrån!

Och! Jag har sålt massa kappor på Tradera! Åt Karin, så jag blev inte rik, men nöjd.

Och! Så har jag pysslat och sytt massor. Jag visar det i ett annat inlägg.

Sammanfattning: Denna veckan har jag gjort massa saker. Men inte jobbat.

Tiden går vart den vill, men oftast framåt

Hej där!
Sist jag bloggade så var allt det crazyigaste det varit på länge! Flytt, nytt jobb och, vad jag inte berättade då, en bäbis i magen!
Nu är vi färdigflyttade, fick nya golv här i veckan (bättre sent än efter bäbis som man brukar säga). Tvättmaskinen är installerad, ballen inmyst, och nu är barnsängen på plats.
Jösses! Om två dagar så är det 7 veckor till Flingan (arbetsnamn) är beräknad att pluppa ut. 9/12. Oroväckande nära jul för en julälskare som jag, men jag får kanske helt enkelt förlika mig med tanken att jag måste äta mammas julmat ur en låda i en sjukhuskorridor. Kanske att jag börjar julpynta lite här hemma om ett par veckor för att säkert få känna lite stämning.

Hur som helst så är jag hemma nu. Alltså jag jobbar inte. Man kan vara rätt kaxig och tänka att "gå hem ett par veckor innan jag ska föda?! Ha! Jag ska jobba till värkarna börjar!". Sen börjar kroppen förbereda sig på att den där ungen ska kunna ta sig ut, och så får man foglossning. Då luckras varenda liten led som håller dig samman upp, smul smul, och så kan man nästan inte gå! Och om man inte kan gå så börjar man testa allsköns metoder för att förflytta sig framåt. T ex luta sig kraftigt framåt till man nästan välter och måste kasta fram ett ben för att återfå balansen. Eller trippa i sidled, eller försöka vagga fram så där som man ser alla gravida gå runt på stan och när man ser dom så tänker man: "Är dom dumma i huvudet?! Gå riktigt för satan!". När man (läs: jag) gått konstigt i nån månad så får man men. I mitt fall svinont i ryggen pga felbelastning. Det är en lång historia om höfter, fogar och diskar. Hur som helst igen, jag blev sjukskriven. Ett stort nederlag då jag i jobbkretsar ändå är känd som "hon som tar en panodil och går till jobbet trots dödssjuk - så länge hon inte smittar givetvis". Men en ond kropp som varken kan gå, sitta eller stå, och ännu mindre sitta på huk med fyra barn i knäet gör ingen nytta i min bransch, så jag blev hemskickad. Snart slutar jag vara sjukskriven (låter som att jag kommer sluta ha ont i samband med det, hoppas!) och börjar få graviditetspenning i stället. Det är bra, då kan man köpa mat och allt. Så även om jag känner mig som en klen skolkare så känns det ganska bra. För jag vet ju att jag är onödig på jobbet om jag inte kan jobba. Och det är rätt bra att ha en kropp som kan ta hand om Flingan när det är dags.

Så just nu gör jag grejer som gravida gör. Går på vattengympa (aldrig mer ska jag skoja om vattengympa! Det är nästan som riktig träning!!), simmar i simhallen fastän det är kallt och luktar kiss, städar, och så syr jag massa grejer till Flingan. Jag har gjort en lista på allt som ska sys och den börjar stressa mig. Men samtidigt kul, och så sparar vi massa pengar! Och så får Flingan mycket finare saker än vad som går att köpa.

Nu är det för långt så nu ska jag sluta. Jag kanske ska blogga ända in i förlossningssalen nu när det inte blir av att jag får föda på jobbet? Är nån intresserad av slemproppsuppdatering och sånt?

Igår var vi på Karins 25 års fest! Alla tiders! Hon överraskade oss med vikingatema och vi åt med bara kniv och händer. Underbart!



På bild: Per, Andreas och jag. OBS! Särken gör mig icke rättvisa! Jag är faktiskt bara tjock på magen!

Tänk på det där med slemproppen! Skriver kanske snart igen!

Ps. Det är såklart jag OCH Andy som ska få Flingan TILLSAMMANS. Det handlar varken om korsbefruktning eller jungfrufödsel, han är very much involved, fastän det inte framkom så mycket i inlägget. Men han mår bra, jobbar och har hälsan!